Mariah Meawasige
Le projet Waawigyekidewin




Histoire no1 : Le Nord (le cèdre)
Nous faisons de notre mieux pour ne pas faire de bruit, mais de légers crissements se font entendre lorsque nos pattes noires transpercent la neige de la veille. Nous nous regardons en rigolant et nous continuons à chercher une nouvelle cachette. Derrière nous, le vent hurle en traversant les broussailles. Il cherche aussi.
Au moment où nous pensons avoir épuisé toutes les cachettes que le clair de lune peut nous offrir, j’aperçois un miroitement au loin. Je m’écris, « les cèdres ». Éclat de voix que je regrette en me rappelant notre jeu. Nous levons tous les trois le museau pour trouver la piste et nous détalons en direction du bosquet de cèdres le plus près. Nous y entrons au moment même où le murmure du vent frôle nos oreilles.
Nous nous blottissons à l’intérieur des branches qui nous entourent et nous abritent du froid mordant sans nous empêcher de voir. À travers le feuillage, le clair de lune nous réchauffe doucement le dos. Nous nous installons confortablement en remuant le derrière et en riant.
Histoire no2 : L’Est (le tabac)
Un rayon de lumière brûlant ma paupière tremble au passage d’un oiseau. L’absence laisse une empreinte d’une chaude teinte orangée. Une fois de plus, je me demande si un jour elles s’ouvriront de nouveau. Une fois que le soleil du matin a réveillé en douceur tous mes pores, je me lève enfin. Par la suite, ça me paraissait étrange de me réveiller tous les matins. Ce n’est pas forcément que je ne voulais pas me réveiller, mais je ne savais pas si mon corps pouvait continuer, si je pouvais continuer.
J’ai tout réappris. Mes membres et ma mémoire étaient alourdis mais avec le temps j’ai compris. Le temps aurait dû ralentir comme si j’avais mérité de m’arrêter et de reprendre mon souffle. Mais non. Chaque tâche s’accompagnait d’une vague de peur et de reconnaissance. Un million de minuscules montagnes déplacées tous les jours. Un jour, je pourrai de nouveau courir.
Histoire no3 : Le Sud (le foin d’odeur)
Le bout de mes doigts affleure l’aviron quand je trouve le bon nombre de brins à tenir entre mes mains. Ça va. Passer le brin droit par-dessus le milieu mais entre le milieu et le gauche. Parfait. Tirer tous les brins à gauche et à droite vers l’extérieur. Parfait. Maintenant le gauche par-dessus le milieu, mais entre le milieu et le droit. Tirer de nouveau. Ce n’est peut-être pas si difficile. Le lac gronde et éclate de rire alors qu’un petit plonge comme un boulet de canon à partir d’un rocher en saillie. Je me demande si je vais pouvoir sauter d’assez haut. Le droit par-dessus le milieu, mais entre le milieu et le gauche. Parfait. Tirer tous les brins à gauche et à droite vers l’extérieur. Maintenant le gauche par-dessus le droit? Je parie que je pourrais moi aussi faire un saut. En pratiquant, je pourrais même en faire un sur la terre ferme à la fin de l’été… Non, non, non, le gauche par-dessus le milieu, mais entre le milieu et le droit. Tirer de nouveau. Je sens l’odeur sirupeuse du foin malgré la chaleur dense de l’été. Elle finit toujours par me trouver. Le droit par-dessus le milieu. Tirer. Je me demande ce qui rend le foin d’odeur si sucré. Le gauche par-dessus le milieu. Tirer. Je me demande combien de saumons se trouvent dans le lac… Le droit par-dessus le milieu. Tirer. Qu’est-ce que le saumon sent bon! Le gauche par-dessus le milieu. Tirer. Je me demande ce que les saumons pensent de nous?
Histoire no4 : L’Ouest (la sauge)
1 tasse de farine
2 cuillères à thé de poudre à pâte
½ cuillère à thé de sel
stir in
½ tasse de lait
Mélanger tous les ingrédients. Mettre la pâte à la cuillère dans le ragoût chaud. Laisser mijoter 15 minutes à couvert. Servir immédiatement. Ça fait 6-7 boulettes.
Dibaajimowin 1: Giiwedinong (Giishkaandag)
Ni-madweyaagwane’adoomin ebimoseyaang, e-makowiyaang, bijiinaago e-gii-zoogipog. Nin-ganawaabandimin, e-baapiyaang e-gagwe-mikamaang ge-izhi-gawishimoyaang. Madweyaaniman imaa noopimiing.
Giizhigaate, ni-waabandaan gegoo e-madwe-waasideg wedi waasa. Gaawiin aaniish ni-mikanziimin aaniindi ge-izhi-gawishimoyaang. “Giishkaandagoog!” nindizhi-biibaag. Wenji-mikwendamaan nindoodaminomin itagiin. Ni-minaanjigemin ishpiming. Nindizhaamin gaa-izhi-badakizowaad giishkaandagoog. Aazha nimoonzhitoon iwe noodin nitawagaang.
Imaa megweyaandag nindizhi-biindigemin aapji dibinawaa imaa megweyaandag, nin-gashkitoomin ji-zaagidaabiyaang. Giiyaabi dash niwaabandaamin egiizhigaateg ishpiming. Nimbaapimin e-ozhishinaang imaa megweyaandag.
Dibaajmowin 2: Waabanong (Asemaa)
Ninjaagizogon gaa-waateseg e-bimaashid bineshii. Niwaabandaan bangii e-miskwaag, amii dash miinawaa enendamaan ganage nin-ga-inaab miinawaa. Gaa-ishkwaa-amaji’id gizhebaa-giizis, ni-wanishkaa. Endaso-giizhig, nin-gii-mayagendaan e-goshkoziyaan gii-gizhebaawagak, e-oshki-giizhigak miinawaa. Gaawiin wiin iwe e-andawendaziwaan, gaawiin eta nin-gii-gikendaziin giishpin ji-gashkitoowaan ji-bimaadiziyaan miinawaa.
Gakina gegoo miinawaa nin-gagwe-gikendaan ge-izhichigeyaan. Ndigo ninzagiin nawach gozigwanoon gaye nindinendamowin geyaabi dash ninganwiike. Daabishkoo daa-bwaatawiseg gakina gegoo inendaagwan, nin-ga-gashkitoon ji-bagidanaamowaan. Gaawiin dash. Ninzegiz gaye nimiigwechiwendam gakina gegoo gaa-gashkitoowaan ji-izhichigeyaan. Niibiwa wajiwan nindakwaandawe endaso-giizhig. Ningoding miinawaa nin-ga-gashkitoon ji-bimibatoowaan.
Dibaajimowin 3: Zhaawanong (Wiingwashk)
Ninanaandoojiinaanan niinizisan e-gagwe-mikamaanan gwayak minik ji-apikeyaan. Ahaaw. Bangii omaa naawiya’iing nindinaabiiginaanan, imaa dash miinawaa namanjinikaaning ondaabiikisewan miinawaa. Haaw sa. Miinawaa dash ji-zaagidaabiigishkaagin wiinizisan. Haaw sa. Noongom dash omaa naawiya’iing da-inaabiigisewan wiinizisan, miinawaa gichinikaaning inake. Ni-wiikobidoonan miinawaa. Wendan isa go? Ninoondaan emadwesing gegoo imaa zaaga’iganiing onji, nimbaapise gegoo e-ondaasing gakaabikaang jiigew. Ganage nin-daa-gashkitoon ji-aabijigwaaniiyaan giishpin waasa onji-gwaashkwaniyaan? Wedi naawiya’ii miinawaa nisaw miinawaa namanjinikaaning. Haaw sa. Gakina nin-ga-wiikwaabiigibidoonan wiinizisan ji-zaagidaabiigisingin. Namanjinikaaning miinawaa gichinikaaning? Nin-daa-gashkitoon gaye ji-aabijigwaaniiyaambaan gwaashkwaniyaan. Giishpin de-gagwejiiyaan nin-daa-gashkitoon mitakamig ji-doodamaan naagach gaa-niibing. Gaawiin, gaawiin, gaawiin, namanjinikaaning miinawaa nisaw, miinawaa nisaw imaa gichinikaaning. Wiikobidoon miinawaa. Aapiji gizhide minaagwan dash iwe wiingwashk. Apane go nimikaagon. Wedi naawiya’ii. Wiikobidoon. Wegodogwen wenji-minomaagwak wiingwashk? Namanjinikaaning imaa nisaw. Wiikobidoon. Namanj minik namegosag eyaawaagwen zaaga’iganiing… Gichinikaaning nisaw. Wiikobidoon. Aataa, minomaagozi awe namegos. Namanjinikaaning imaa nisaw. Wiikobidoon. Namanj eneniminang namegos?
Dibaajimowin 4: Ningaabii’anong / Ebangishimog (Mashkode-Bizhikii-Wiingwashk)
Naadowensag
1 minikwaagan biisadaawang bakwezhigan
2 emikwaanensag ombisijigan
1/2 aabita emikwaanens zhiiwitaagan
Biinji-ziiginan 1/2 aabita minikwaagan doodooshaabo, wanawe’an.
Biinjiwebin imaa gi-giizizekwaaning. (Gi-daa-gashkitoon ji-odaapa’aman iwe bakwezhigan emikwaaning ji-bagijiwebinaman giizizekwaaning.) Agwana’an, 15 ashi-naanodiba’iganens dash wanzan nishikaach, gego ombinangen agonaabowe’igan. Zhemaak ashangen. Ningojigo 6 – 7 naadowensag gi-daa-ozhi’aag.
Oká:ra #1: Othorè:ke (Onen’takwenhtèn:tshera)
Ionkwahkwísron tsi niió:re’ tsi eniakwakwé:ni’ ne tha’taiakwató:tate’. Teiakwahsi’tahòn:tsi’s nok thetén:re òn:keren’ne’. Kwah nek ne ostón:ha ionkwaterakareráhston tsi teiakwaniehtawe’éhstha’ tsi iákwe’. Wa’tiakwatatkà:neren’ tánon’ wa’onkwaiéshon’. Sok ki’ ionsaiakwatahsónteren’ tsi iakwéhsaks ka’ nón:we aiakwatáhsehte’. Iakwahsòn:ne ionkwathón:te’ tsi iaó:te’ ne okwirokónhshon. Réhsaks ni’ nè:’e.
Kwah né: ne tóka’ ó:nen akwé:kon iontahsehtáhkhwa’ ionkwatshenriónkwen. Sok ki’ ahsonhthénhkha karáhkwa wa’tionkwahswathè:ten’ wa’onkwana’tón:hahse’ ne énska í:non tká:ien. Wa’tewakhén:rehte’ wa’kì:ron’ “Onen’takwenhtèn:tshera!” Óksa’k wa’ke’rhó:roke’ tsi khsakà:ronte’ né: tsi sakehià:ra’ne’ oh nahò:ten’ ionkwatkahri’tsherón:ni. Áhsen niiátion è:neken wa’akwate’nionhsakará:tate’ tánon’ wa’akwastó:ron’ tsi kanen’tó:ton nia’ákwe’. Tsi wa’akwatahsehtà:ne’ ne okwirokónhshon tontáhsawen’ taionkwahsenni’tontá:ko’ ne iakwahonhtà:ke.
Tsi ia’akwatò:roke’ nà:kon, o’nhahte’shòn:’a wa’onkwahkwatá:se’te’. Ón:ton’ átste’ ia’akwatke’tó:ten’, tánon’ wa’onkwaia’tataríha’te’. Tsi tekanerahtó:ken takarahkwíneken’ne’ tánon’ wa’onkwaronhkwe’nataríha’te’. Akwé:kon wa’onkwaiéshon’ tsi wa’akwatho’kwawákhon’. Kwáh wa’akwatenaktón:ni’.
Oká:ra #2: Nà:kon nonkwá:ti (Oien’kwa’ón:we)
Tsi tewakateron’wé:kon wa’katkáhtho’ tsi niioráhkote’. Tánon’ ne otsi’tèn:’a ontóhetste’ ohén:ton tsi karáhkware. Atiarèn:ta tánon’ io’taríhen wa’ó:ra’ne’ tsi katkahthóhtha’ tánon’ sonkerihwaióha’ tóka’ nowén:ton tenskatkahkwaríhsi’. Tsi ó:nen ohrhon’kè:ne ioterahkwakaratá:ton wa’ó:iehte’ ne kihnà:ke. Kháre ó:nen wa’katkétsko’. Thia’tewenhniserá:ke ohnà:ken, onkenekhé:ren’ ne ohrhon’kehtsherá:se átie’. Iah né: té: tsi iah tha’tewakatonhontsoníhahkwe’. Nek iah tewakaterièn:tarahkwe’ tóka’ tieròn:ke eniokweniónhake’ iaontahsónteren’, tóka’ ní: enwakkweniónhake’ iakatahsónteren’.
Akwé:kon sakeweientéhta’ne’. Sénha onkékste’se’ ne tia’tà:ke tánon’ tsi kè:iahre, nek tsi kwah tekén: tsi sakerèn:nha’. Énhsehrek tóka’ taiotonhontsóhon sénha skennen’shòn:’a akénhake’. Kwah tsi ní:ioht tóka’ shí:ken wa’tkatén:tsha’ ne ken’k nikarì:wes akatonriseraié:na’. Nek tsi iah tho teiawèn:’en. Wa’ketshà:ni’ke’ tánon’ wa’tkatenonhwerá:ton’ tsi ní:kon wa’kkwé:ni’. Thia’tewenhniserá:ke tewen’niawe’ékhon nia’kenontoriahnerón:ko’. Sewenhnísera tá:we ne enwakkwénion taonsakaráhtate’ á:re.
Oká:ra #3: Éntie nonkwá:ti (Kahentákon)
Kwah iakèn:’ak wa’kóhsere’ ne kenontsì:ne, wa’ké:sake’ tó: nikanonhkwiserá:ke ia’takaieríhake’ ne atié:na’. Háo’ ki’. Tho è:neken kenontsì:ne, tsi na’tetiátere ne skenenkwá:ti tánon’ ahsén:nen nón:we. Wa’tié:na’. Átste nonkwá:ti takatihéntho’ ne akwé:kon skenenkwá:ti wakenonhkwíserote tánon’ skeweientehtáhkwen. Ó:nen skenenkwá:ti è:neken ne ahsén:nen nón:we wa’kóhetste’ nek tsi na’tetiátere ne ahsén:nen tánon’ skeweientehtáhkwen nón:we iahà:ktate’. Tontakatihéntho’. Tóka’ nón:wa iah sótsi tewahétken, wáhi? Thonatsharokwáhton ne kaniatarà:ke. Tontahontòn:tarikte’ ne tho. Shaià:ta raksà:’a otstenhrà:ke rá:tahkwe’, sok ia’thani’tsónhkwahkwe’, wahatenerokón:ni’ sok awèn:ke iahaià:ten’ne’. Wakerihwaié:was tóka’ ken enkkwé:ni’ akatenonhwetsháweron’ tóka’ ia’takaieríhake’ tsi nitiótte’ takani’tsónhkwahkwe’. Skeweientehtáhkwen è:neken ne ahsén:nen nón:we wa’kóhetste’ nek tsi tsi na’tetiátere ne ahsén:nen tánon’ skenenkwá:ti iahà:ktate’. Wátien. Tontakatihéntho ne átste nonkwá:ti. Ó:nen ken ne skenenkwá:ti ienkóhetste’ tsi niió:re skeweientehtáhkwen nonkwá:ti? Téntien’ tsi í: ó:ni’ enkkwé:ni’ akatenonhwetsháweron’. Tóka’ ia’tenkaié:rike’ tsi ní:kon enkatéweienste’ ohén:ton tsi niió:re enwatkenhnhò:kten’, í:kehre tóka’ enwakkweniónhake’ onhontsà:ke akatenonhwetsháweron’… Iah, iah, iah, skenenkwá:ti ienkóhetste’ è:neken ne ahsén:nen nón:we nek tsi iénktate’ tsi na’tetiátere ne ahsén:nen tánon’ skeweientehtáhkwen nón:we. Tontakatihéntho á:re. Ia’teiotonkóhton tsi niio’taríhen ne akenhnhà:ke nikahá:wi nek tsi tiotenserake’tóhtha’ tsi na’teiotsikhè:tare ne kahentákon. Tiótkon watia’tatshénrie’s. Skeweientehtáhkwen è:neken ne ahsén:nen nón:we ienkóhetste’. Tontakatihéntho’. Wakerihwaié:was oh nontié:ren tsi na’teiawenseratsikhè:tare ne kahentákon? Skenenkwá:ti è:neken ne ahsén:nen nón:we ienkóhetste’. Tontakatihéntho’. Wakerihwaié:was tó: nikón:ti tiotia’kton’kó:wa kaniatarà:ke kontì:teron… Skeweientehtáhkwen è:neken ne ahsén:nen nón:we ienkóhetste’. Tontakatihéntho’. Sónkwe, kontiia’tákon thí:ken tiotia’kton’kó:wa. Skenenkwá:ti è:neken ne ahsén:nen nón:we ienkóhetste’. Tontakatihéntho’. Wakerihwaié:was oh nahò:ten’ konnonhtónnion ne tiotia’kton’kó:wa ne ì:’i.
Oká:ra #4: È:neken nonkwá:ti (Kahentákera’s)
Skáksa othè:sera
Tewatokwahtsherá:ke ken’ niwatokwahtsherà:’a iontten’kwáhtha’
Sha’tewatokwahtsherí:hen ken’ niwatokwahtsherà:’a tiohiò:tsis
Tesawénrie
Sha’tekaksí:hen onòn:ta
Tsi niwatokwáhtshera ia’seshè:renht ne kanà:tsakon ne ie’wahróhkwa. (Teiotonhontsóhon ia’takaié:rike’ tsi niioshe’rha’nhétska né: ne aiesatié:senhse’ atókwa áhsatste’ ne iahseshè:rhenhte’). Senón:tek tánon’ tsi’tonhkwáhstoht. 15 nikahi’kará:ke íseriht. Thó:ner enhsenontékhsi’ tánon’ enhsekhwà:ren’. 6-7 nika’nhóntstake enión:ni’.
ᑎᐸᒋᒧᐎᐣ #1: ᑭᐌᑎᓄᐦᐠ (ᒪᓴᑭᐢ) Tiipachimowin #1: Kiiwetinohk (masakiis)
ᓂᑯᒋᑕᓇᐣ ᒧᓇ ᒋᑭ ᑭᓇᑭᑕᔭᐦ ᓴᑯᐨ ᐯᑕᑾᐣ ᐊᑾᐨ ᐊᐱᔑᐡ ᑯᓂᐦᐠ ᑲᑭ ᒥᐢᐳᐦᐠ ᑕᑯᔑᐦᐠ ᒣᑾᐨ ᐁ ᐱᒧᑌᔭᐠ᙮
nikoochitanan mona chiki kiinakitayak sakooch pêtakwan akwach apiishish koonihk takoshihk mêkwach ê piimotêyak.
ᑭᓄᐗᒥᑐᓇᐣ ᐁ ᐸᐱᐦᐃᑐᔭᐠ ᒣᑾᐨ ᐁ ᓇᑐᐗᐸᑕᒪᐠ ᐅᐡᑭ ᑲᓱᔭᐠ ᐎᔦᐡ᙮ ᓂᐅᑕᓇᐠ ᑌᑫ, ᑯᐢᑭᔑᒪᑲᐣ ᓄᑎᐣ ᐱᒉ ᒥᐢᑎᑯᐢᑲᐠ, ᒪᓇ ᓇᑐᐗᐸᒋᑫᐤ ᐎᓇᐢᑌᒼ ᓄᑎᐣ ᑕᑕᑾᐣ᙮
kinowamitoonan ê papihiitoyak mêkwach ê natowapatamak oshki kasoyak wiiyêsh. niotanak têkê, kooskishimakan nootin pichê mistikoskak, mana natowapachikêw winastêm nootin têtaakwan.
ᐊᔭᐦᐊᐤ ᑌᑕᑾᐣ ᒪᓇ ᐊᔕᔾ ᒧᓇ ᓂᑭ ᒥᐢᑫᓇᐣ ᑕᐣᑌ ᒋᑭ ᑲᓱᔭᐠ ᒣᑾᐨ ᐁ ᒐᑲᓯᑫᐟ ᑎᐱᐢᑯᐱᓯᒼ
ᑫᑕᑐᐣ ᓂᐱᓯᐢᑲᐱᑌᐣ ᑫᑾᐣ ᐗᓄᐦᐠ ᑌᑫ, “ᒪᓴᑭᓴᐠ” ᓂᔑᑌᑄᐣ, ᓀᐗᐨ ᐁ ᐁᑾᓄᐦᐊᒪᐣ ᓀᑐᐣ ᐁ ᑭᐢᑭᓯᔭᐣ ᑫᑾᐣ ᐁ ᒣᑗᔭᐠ ᐁ ᓂᐢᔭᐠ ᑲᑭᓄ ᓂᓂᐳᓇᐣ ᐁ ᒥᓇᑕᒪᐠ ᑕᐣᑌ ᒬᐢᒋ ᐁ ᒥᓇᑾᑭ ᒪᓴᑭᓴᐠ ᓂᐱᑐᑾᓇᐣ ᐁ ᒣᑾᐨ ᐁ ᑕᑭᓄᑎᐠ ᓂᒥᑕᐗᑲᔭᐠ ᑌᑫ᙮
ayahow têtaakwan mana ashay mona niki miskênan tantê chiki kasoyak mêwach ê chakasikêt tiipiskopiisim, kêtatoon nipisiskapitên kêkwan wanohk têkê. “masakiisak” nishitêpwan, nêwach ê êkwanohaman nitoon e kiskisiyan kêkwan ê mêtwêyak, ê nistoyak kakino niniponan ê miinatamak tantê mwêschi ê miinakwaki masakiisak, nipitokwanan mêkwach ê takii nootik nimitawakayak têkê.
ᐊᔕᔾ ᒪᑲ ᐁ ᑎᑴᔓᒧᔭᐠ ᑴᔭᐠ ᐱᑯ ᐗᒉᔭᐤ ᒋᐢᑕᑾᓇᐠ ᑲ ᐱᒥᐢᔑᓂᔭᐠ ᐊᓂᑭ ᒋᐢᑕᑾᓇᐠ ᓂᑕᐱᓄᔑᓇᐣ ᒣᑾᐨ ᐁ ᑕᑭᔭᐠ᙮ ᔕᐳ ᒐᑲᐢᑌᓯᑫᐤ ᑎᐱᐢᑯᐱᓯᒼ ᑎᐱᐡᑯᐨ ᒋᐢᑕᑾᓇᐠ ᐁᑯ ᒪᑲ ᓀᐢᑕ ᒥᓄ ᐁ ᑭᓯᓯᑫᐟ ᓂᐗᑲᓇᐠ ᑲᑭᓄ ᒪᑲ ᓀᐢᑕ ᓂᐸᐱᓇᐣ ᒣᑾᐨ ᐁ ᓇᓇᒥᐢᑴᐸᓇᒪᐠ ᓂᓇᓯᑎᓇᐣ ᒪᓇ ᒋᑭ ᑌᐤᑕᑾᐣ ᓂᑭᓇᓂᐦᐠ᙮
ashay maka ê tikwêshomoyak, kwêyask piko wachêyaw chistakwanak ka pimishiniyak, aniki chistakwanak nitapinoshinan mêkwach ê takiiyak. shapo chakastêsikêw tiipiskopiisim tiipishkooch chistakwanak êko maka nêsta mino ê kisisikêt niwakanak, kakino maka nêsta nipapinan mêkwach e nanamiskwêpanamak ninasitinan mana chiki têtaakwan nikinanihk
ᑎᐸᒋᒧᐎᐣ #2: ᐗᐸᓄᐦᐠ (ᒋᐢᑌᒪᐤ) Tipachimowin #2: wapanohk (chistemaw)
ᒥᑐᓀ ᐊᑯ ᒐᑲᐢᑌᒥᑲᐣ ᐱᓯᒼ ᓂᐢᑭᔑᑾ ᒣᑾᐨ ᐁ ᐱᒥᓇᐟ ᐱᓀᔑᐡ ᒬᒋ ᑕᐢᑐᐨ ᑲᐃᔑ ᐃᑕᐱᔭᐣ᙮
Mitone ako chakastêmikan piimsim nishkiishikwa mêkwach e piminat pinêshish mwêchi taastoch ka ishi itapiyan.
ᐁᑐᑲᐱᔭᐣ ᑭᔭᐱᐨ ᒐᑲᓱ ᐱᓯᒼ ᐱᒋ ᓂᐢᑭᔑᑾ ᓂ ᐃᔑᓀᐣ ᑕᐸᐢᐠ ᒥᓇ ᑲᐗᐱᐣ ᐎᑲᐡ ᓂᑌᓂᑌᐣ᙮
êtokapiiyan, kiiyapich chakaso piisim pichi niskishikwa ni ishinên, tapask mina kawapin wiikash nitêtên.
ᓂᑭᑭᔑᑌᐡᑲᐦᐅᐣ ᐱᓯᒼ ᑭᐡᑾ ᑲ ᑭᔐᐸᔭᓂᐟ ᐁ ᑴᓇᐠ ᑲᑎ ᐗᓂᐢᑲᔭᐣ ᓂᓂᐯᐗᓂᐠ᙮
nikikishitêshkakon piisim kiishkwa ka kishêpayanit. ê kwenak kati waniskayan ninipêwanik.
ᑭᐢᑾ ᓇᑫ ᑕᑐ ᑭᔑᑲᐤ ᐁ ᑴᓇᐠ ᑲᑎ ᐗᓂᐢᑲᔭᐣ᙮ ᓂᑭᒪᒪᐢᑲᑌᓂᑌᐣ ᐁ ᐗᓂᐢᑲᔭᐣ ᒥᓇ ᐅᐡᑭ ᑭᔑᑲᐟ , ᒪᔪᐤ ᓴᑯᐨ ᐁ ᐎᑌᐣᑕᒪᐣ ᐊᔭᐦᐅᐤ ᐱᑯ ᓂᑕᒪᒋᑕᐣ ᑕᐸᐢᐠᓂᒥᔪ ᑲᑭ ᐱᒪᑕᐣ ᑭᔭᐱᐨ tapask mina kaki toten.
kishkwa nakê tato kishikaw e kwênak kati waniskayan. nikimamaskatênitên ê wanishkayan mina oski kishikat, mayow sakoch e witentaman, ayahow piko nitamachitan tapask nimiyo kaki pimatan kiyapich, tapask mina kaki toten.
ᒥᓇ ᒥᓱᐌ ᑫᑾᓇ ᓂᑭ ᑭᐢᑭᓄᐦᐊᒪᑎᓱᐣ ᓂᒥᐢᐱᑐᓇ ᐁᑯ ᒪᑲ ᓂᒥᑌᓂᒋᑲᐣ ᓂᑭ ᑲᓱᑲᐣ ᑭᑕᒪᒋᑕᐣ ᓴᑯᐨ ᑲᑭ ᑭᐢᑭᓄᐦᐊᒪᑎᓯᔭᐣ ᓂᑲᐣ ᑌᑫ᙮ ᑭᒋ ᐯᑲᒋᐸᓄ ᐁᑭ ᑌᑕᑾᐣ ᒋᑭ ᑲᐢᒋᑎᓂᒪᐣ ᓂᓀᓀᐎᐣ ᓴᑯᐨ ᒧᓇ ᐊᓂᒪ ᑭᑌᑕᑾᐣ ᓂᑭ ᑯᐢᑕᒋᐣ ᒪᑲ ᓀᐢᑕ ᐯᐡᑭᐢ ᓂᑭ ᓴᐯᑌᐣ ᓂᑭ ᑕᒪᐡᒐᐦᐅᐣ ᑕᑡ ᐁ ᐱᒪᒋᔭᐣ ᑭᒋ ᒥᐢᒉᐟ ᐗᒋᔭ ᑭ ᐊᒋᒥᑲᓇ ᑕᑐ ᑭᔑᑲᐎᓇ ᒥᓇ ᐯᑾ ᑭᔑᑲᐤ ᓂᓇ ᑲᑭ ᐱᒼᐸᑕᐣ᙮
mina misowe kekwana niki kiskinohamatisoon. nimispiintona eko maka nimitenichikan niki kasokan kitamachitan sakoch kaki kiskinohamatiisiyan nikan teke. kichi pekachipano eki tetakwan chiki kaschitiniman ninenewin sakoch mona anima kitetaakwan, niki Koostachin maka nesta peshkis niki sapeten niki tamashchahon tatwa e pimachiyan,
ᑎᐸᒋᒧᐎᓇ #3: ᓴᐎᓄᐦᐠ (ᐎᐣᑲᐡ) Tipachimowin #3: sawinohk (wiinkash)
ᓂᑭᒋᒋᔭ ᒬᐢᒋ ᑎᐱᐡᑯᐨ ᓂᐢᑎᑾᓂᐦᐠ ᓂᔑᑯᐦᐁᐣ ᓂᐯᔭ᙮
nikichichiya mweschi tipishkooch nistikwanihk nishikohen nipeya.
ᐁᐦᐁ ᒬᒋ ᑎᐱᐢᑯᐨ ᓴᑯᐨ ᐊᐱᔑᐡ ᓇᓂᒼ ᑌᑫ, ᑭᓂᓯᑐᑌᐣ ᓇ, ᐅᒋᐱᑕ ᑲᑭᓄ ᑭᐯᔭ, ᑭᓂᓯᑐᑌᐣ ᓇ, ᒥᓇ ᑴᐢᑭᑌ ᔑᑲᐦᐅ ᐯᔭᑾ ᑐᑕ, ᐅᒋᐱᑕ ᒥᓇ, ᒪᐢᑯᐨ ᑕᐸᐢᐠ ᒧᓇ ᑕᐺ ᐎᐡᒉᑭᑕᑾᐣ ᐅᒪ᙮
ê hê mwêchi tipiskooch sakooch apiishish nanim têkê, kinisitotên na, ochipita kakino kipêya kinisitotên na, mina kwêskitê shikaho peyakwa tota, ochipita mina, maskooch tapask mona tapwe wiishchekitakwan oma
ᓀᑌ ᓴᑲᐦᐃᑲᓂᐦᐠ ᑫᑕᑐᐣ ᐊᑯ ᑕᑾᐣ ᐁ ᐸᐱᒋᐠ ᐊᐗᔑᔕᐠ ᐁ ᒣᑗᒋᐠ ᓀᐢᑕ ᒪᑲ ᐁ ᑾᐢᑯᑐᒋᐠ ᒥᐢᑕᓯᓂᐦᐠ ᓇᓂᒼ ᓴᑲᐦᐃᑲᓂᐦᐠ᙮ ᑕᐸᐢᐠ ᓂᓂᐢᑕᒼ ᓇ ᑲᑭ ᑭᓄᑾᓂᐸᓂᐦᐅᐣ ᐁ ᑾᐢᑭᑎᐣᓇᓀ ᑲᐃᔑ ᐃᐡᐸᐠ ᐅᒋ ᓂᑌᓂᑌᐣ᙮
nêtê sakahiikanihk kêtaton ako taakwan ê papichik awashishak ê mêtwêchik nêsta maka ê kwaskotochik mistasinihk nanim sakahiikanihk. tapask ninistam na kaki kinokwanipanihoon ê kwaskitinanê kaishi ishpak ochi nitênitên
ᒬᒋ ᑎᐱᐢᑯᐨ ᓴᑯᐨ ᓇᓂᒼ ᑌᑫ, ᑭᓂᓯᑐᑌᐣ ᓇ, ᐅᒋᑎᐸ ᒥᓱᐌ ᓇᓂᒼ ᐗᓂᑕᒥᐦᐠ ᑌᑫ ᑭᐯᔭ, ᒥᓇ ᓇᓂᒼ ᐁᑯ ᒪᑲ ᓇᒧᐗᐣ ᑌᑫ, ᑕᐸᐢᐠ ᑲᑭ ᓂᓂᐢᑕᒼ ᒋᑭ ᑭᓄᑾᓂᐸᓂᐦᐊᐣ, ᑫᓂᑯᐦᐠ ᑯᒋᑕᓀ ᑕᐸᐢᐠ ᓀᐢᑕ ᑲᑭ ᑐᑌᐣ ᐊᓂᒪ ᐊᐢᑭᐦᐠ ᓇᑲ ᓂᐱᐦᑫ, ᒧᓇ ᒧᓇ ᒧᓇ, ᓇᓂᒼ ᐱᓂᐡ ᑎᐱᐡᑯᐨ ᓴᑯᐨ ᐯᓱᐨ ᑎᐱᐢᑯᐨ ᐁᑯ ᒪᑲ ᓇᒧᐗᐣ ᑌᑫ, ᐅᒋᐱᑕ ᒥᓇ᙮
ᓇᑲmwêchi tipiskooch sakooch namin têkê, kinisitotên na, ochipita misowê nanim wanitimihk têkê kipêya, mina nanim êko maka namowan têkê, tapask kaki totên ninistam chiki kinokwanipanihan, kênikok koochitanê tapask nêsta kaki totên anima aksihk naka nipiihkê, mona mona mona, nanim piinish tipishkooch sakooch pêsooch tipiskooch êko maka namowan têkê, ochipita mina,
ᑭᔑᑌᐤ ᐅᒪ ᑲ ᓂᐱᐦᐠ ᓴᑯᐨ ᐯᑌᒪᑾᐣ ᔓᐅᑲᐤ ᐎᐣᑲᐡ, ᑕᑡ ᒪᑲ ᓂᒥᐢᑲᑯᐣ ᐊᓂᒪ ᒪᐡᑯᔑ, ᓇᒧᐗᐣ ᐱᓂᐡ ᑎᐱᐡᑯᐨ ᔑᑲᐦᐅ, ᐅᒋᐱᑕ ᑭᐯᔭ᙮
kishitêw oma ka nipiihk sakooch pêtêmakwan shookaw wiinkash, tatwa maka nimiskakoon anima mashkoshi, namowan piinish tipiskooch shikaho, ochipita kipêya᙮
ᓂᒪᒪᐢᑲᑌᓂᑌᐣ ᑫᑾᐣ ᐅᒋ ᔑᐗᐠ ᐎᐣᑲᐡ ᒪᐢᑯᐨ, ᓇᓂᒼ ᐱᓂᐡ ᔑᑲᐦᐅ, ᐅᒋᐱᑕ ᑭᐯᔭ, ᑕᐸᐢᐠ ᓀᐢᑕ ᓂᑌᓂᑌᐣ ᑕᐸᐢᐠ ᐁ ᐃᑕᒋᐠ ᓇᓯᒣᑯᓴᐠ ᐊᐣᑕ ᐱᒋ ᓴᑲᐦᐃᑲᓂᐦᐠ, ᓇᒧᐗᐣ ᐱᓂᐡ ᓇᓂᐡ ᓇᓀ ᑌᑫ ᔑᑲᐦᐅ, ᐅᒋᐱᑕ ᑭᐯᔭ, ᐊᐢᑐᐤ, ᑭᒋ ᐎᑯᒪᑯᓱ ᐊᓂᒪ ᓇᓯᒣᑯᐢ, ᓇᓂᒼ ᑎᐱᐡᑯᐨ, ᐅᒋᐱᑕ ᑭᐯᔭ, ᑕᐸᐢᐠ ᓀᐢᑕ ᓇᓯᒣᑯᓴᐠ ᓂᑭᐢᑭᓱᑕᑯᓇᐣ ᓇ᙮
Nimamaskatênitên kêkwan ochi shiiwak wiinkash maskoshi, nanim piinish namowan shikaho, ochipita kipêya, tapask nêsta nitênitên tapask ê itachick nasimêkosak anta piichi sakahikanihk, namowan piinish nanê têkê shikaho, ochipita kipêya, astow, kichi wiikomakoso anima nasimêkos, nanim piinish tipishkoch, ochipita kipêya, tapask nêsta nasimêkosak nikiskisotakonan ninan na
ᑎᐸᒋᒧᐎᐣ #4: ᓇᑲᐯᐦᐃᓄᐦᐠ (ᐸᐢᑌᐎᐣ) Tipachimowin #4: Nakapêhinohk (pastêwin)
ᐯᔭᐠ ᒥᓄᑾᑲᐣ ᐸᑴᓯᑲᐣ
pêyak miinokwakan pakwêsikan
ᓂᔓ ᑎ ᐁᒥᑾᓂᓴᐠ ᐅᐱᓯᑲᐣ
nisho tii êmikwanisak opiisikan
ᐊᐱᑐ ᑎ ᐁᒥᑾᓂᐡ ᔑᐎᑕᑲᐣ
apiito tii êmikwanish shiwiitakan
ᑎᐢᐸᐦᐊ
tispaha
ᐊᐱᑐ ᒥᓂᑾᑲᐣ ᒍᒍᔑᓇᐳᔾ
apiito miinikwakan chochoshinapoy
ᓯᑲᓇ ᐊᐱᔑᐡ ᐁᒥᑾᓂᔕ ᑲᐡᐱᒐᑭ ᒣᑾᐨ ᐁᒥᓄᐌᔦᐣ ᒧᐡᑲᒥ (ᐊᓂᒪ ᑭᐸᑕᓂᑯᓇᐤ, ᐊᔭᐦᐅᐤ ᐊᐱᔑᐡ ᐱᑯ ᐸᑭᑎᓂᑲᑗᐗ ᐁᒥᑾᓂᔕ ᐅᒋ) ᑭᐸᐦᐊ ᑭᐟᑕᐢᑭᐦᐠ ᐁᑯ ᒪᑲ ᐎᔦᐡ ᓂᔭᓄᔕᑊ ᒥᓄᑯᔑᐡ ᐅᔕ, ᑲᐎᓇ ᐸᐢᑯᑌᓇ ᑭᐟᑕᐢᑭᐦᐠ ᑭᐸᐦᐃᑲᐣ, ᓀᐗᐨ ᐊᔑᑫ, ᑲᑭ ᐅᔑᑕᐣ 6 – 7 ᑭᐸᑕᓂᑯᓇᐗᐠ᙮
siikana apiishish êmikwanisha kashpiichaki mêkwach êminowêyên mooshkamii (anima kipatanikonaw, ayahow apishish piko pakitinikatwêwa êmikwanisha ochi) kiipaha kitaskihk êko maka wiiyêsh niyanoshap miinokoshish osha, kawina paskotêna kitashkihk kiipahikan, nêwach ashikê, kaki oshitan 6 -7 kipatanikonawak.
Références
Aphrodite-Lee Marsden, Davita. “Drumming and Singing Contributes to the Well-Being of the Annishinaabe Peoples : a Literature Review.” Open Collections, Pacific Affairs, a Division of the University of British Columbia, 31 Jan. 2010, open.library.ubc.ca/cIRcle/collections/graduateresearch/42591/items/1.0055429.
“Sacred Ojibwa Scrolls Found after 70 Years | CBC News.” CBCnews, CBC/Radio Canada, 9 May 2000, www.cbc.ca/news/canada/sacred-ojibwa-scrolls-found-after-70-years-1.227492.
Kidd, Kenneth E. “Birch-Bark Scrolls in Archaeological Contexts.” American Antiquity, vol. 30, no. 04, 1965, pp. 480–483., doi:10.2307/277950.
“Sacred Ojibwa Scrolls Found after 70 Years | CBC News.” CBCnews, CBC/Radio Canada, 9 May 2000, www.cbc.ca/news/canada/sacred-ojibwa-scrolls-found-after-70-years-1.227492.
Holmes, Joan. “Historical Development of the Indian Act.” Pacific Business and Law Institute. 17 Apr. 2002, Ottawa, Ontario.
Croft, Shannon, and Rolf W. Mathewes. “BARKING UP THE RIGHT TREE: Understanding Birch Bark Artifacts from the Canadian Plateau, British Columbia.” BC Studies, no. 180, 2014, pp. 83-88,90-93,95,98-109,113-122,211-212. ProQuest, http://ocadu.idm.oclc.org/login?url=https://search.proquest.com/docview/1509405026?accountid=12991.
Molter, Maggie. “Paper Birch.” Ordwipedia, Redway Field Station, 2014, sites.google.com/a/macalester.edu/ordwipedia/traditional-ecological-knowledge-tek-from-ling-225/paperbirch.
Gilberg, Mark, and John Grant. “The Care and Preservation of Birch Bark Scrolls in Museum Collections.” Freshwater Biology, Wiley/Blackwell (10.1111), 24 May 2010, onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.2151-6952.1986.tb01430.x/pdf.
42.10. Department of Ethnology, Royal Ontario Musum, Ontario.
42.11.A. Department of Ethnology, Royal Ontario Musum, Ontario.
42.11.B. Department of Ethnology, Royal Ontario Musum, Ontario.
42.12.A. Department of Ethnology, Royal Ontario Musum, Ontario.
42.12.B. Department of Ethnology, Royal Ontario Musum, Ontario.
279.1. Department of Ethnology, Royal Ontario Musum, Ontario.
Department of Ethnology, Royal Ontario Musum, Ontario.
Department of Ethnology, Royal Ontario Musum, Ontario.
Department of Ethnology, Royal Ontario Musum, Ontario.
Department of Ethnology, Royal Ontario Musum, Ontario.
Department of Ethnology, Royal Ontario Musum, Ontario.